Tisdag - vilse i regnet

Idag återvände regnet till Akihabara efter tre molnfria dagar.
Så nu har jag användning för mitt genomskinliga paraply (troligtvis det vanligaste i Japan?).
Efter att jag lämnat av Challe vid skolan runt lunchtid var det meningen att jag skulle ta mig tillbaka till hotellrummet eftersom det bara regnade och blåste hela tiden, men det där med lokalsinne har väl aldrig varit min grej... Speciellt inte i Akihabara/Okachimachi/Ueno där alla gator, enligt mig, ser likadana ut. Jag irrade runt bland gränder och breda övergångsställen. I Japan går man enligt mig inte i ciklar när man är vilse, utan mer i fyrkanter eftersom allting känns uppbyggt på det viset med övergångsställen etc. Det ska inte vara svårt att ta sig från Challes skola/lägenhet till mitt hotell, tar max 10 min. om man är med på noterna vill säga. Dock hade jag inte den turen idag, hade det varit solsken hade jag inte brytt mig på samma sätt som jag gjorde nu när regnet seglade ner från himlen. Dock var det aldrig kallt, ca 14+ idag, men jag blev ju så frustrerade över varför allting runt omkring mig ska se likadant ut!!
Jag passerade samma am/pm (ungefär som 7eleven) minst 4 ggr på en halvtimme. Tillslut bestämde jag mig för att gå neråt, det var då jag såg den - min räddning. Skylten som visade vart Ueno låg, jag var tvungen att prisa gudarna och lovade mig själv att om jag kom rätt nu, om jag lyckades ta mig hem skulle jag bjuda mig själv på en av mina chocolate chips. Och ja, jag klarade mig felfritt till hotellet. Var det här min lyckodag eller vad?
Efter att ha irrat runt 40 minuter på okända gator satte jag mig ner på sängen och började plugga japanska ur Challes genki böcker som jag fått låna för tillfället. Min japanska har blivit så rostig att man inte kan kalla den japanska längre, det känns inte som att jag ens lärt mig språket under ett års tid. Allting är som bortblåst.

Cirka en och en halv timme senare tog jag mig i kragen igen, som bestämt skulle jag till 100 YEN affären för att bla. köpa mig en skål så att jag kan äta flingor och yoghurt på rummet - detta har blivit min nya sort frukost sen imorse. Jag har mina små knep för att få saker och ting att ligga på kylning då jag inte har något kylskåp på rummet. Jag fyller badkaret med lite iskallt vatten, därefter lägger jag mina saker i karet där de får stå över natten. Vilken Einstein va? Ett riktigt vildmarksknep!
På affären köpte jag även en till Miffy portmonnä, brun denna gång (perfekt att ha min ipod+hörlurar i), Hello Kitty ätpinnar och nya lösögonfransar. Alltsammans gick på 33 SEK.
Det tar ca. 15-20 min att gå till 100 YEN affären som ligger i närheten av Ueno parken. Jag fick gå över en enorm bro som gick över de stora vägarna och med trappor som ledde åt alla möjliga håll. Det var en mäktig känsla att stå där uppe, men utsikten var inte så snygg. Ska försöka ta kort på hur den ser ut så att ni alla får se! Det kan tros vara svårt att gå med paraply i Japan, men alla är så vana och slinker smidigt förbi så att paraplyerna lätt studsar mot varandra. Det är en upplevelse i sig att inte råka spetsa någon i ögat.
Jag såg mycket skolungdomar när på väg hem, det är alltid lika roligt. Det känns precis som att man är med i en japansk skolserie.
Min favorit uniform är den svarta gakuran uniformen:
En gammal tv-reklam jag på något sätt kan relatera till:



Just nu: Ichihara Hayato - Don't be afraid